VALETS VIKTIGASTE FRÅGA

Barnen är vår framtid och skolan är deras viktigaste värld - som kommunens politiker kan påverka.

Om vi vill. Om vi vågar välja.

Politikers utspel om bestraffningar, betygsförändringar och nya tester tas väl inte riktigt på allvar längre i skolans värld. De allra flesta inser att det bara är ett sätt att väcka uppmärksamhet.

Men vi måste diskutera skolan seriöst!
Visst finns det människor som säger att ”det var bättre förr” även i skolans värld. Men de som på allvar intresserar sig för skolans utveckling inser att man inte kan vrida tillbaka klockan. Man kan inte behandla dagens barn som den gamla folkskolans elever. Det vore synnerligen ineffektivt att försöka banka in den gamla sortens kunskap.

Det är inte heller fruktbart att enbart fokusera på fler tester, prov och betyg. Den sortens mätningar av kunskap löser inte i sig skolans och elevernas problem.

Det som behövs är att lärare-elever-föräldrar diskuterar och enas om rimliga och tydliga mål för vad eleven ska lära sig kommande termin. Här kan man kritisera skolorna för att de inte för flera år sedan satt den enskilda eleven i fokus, men nu är de ändå igång med individuella utvecklingsplaner.
Lika viktigt är att resultaten kontinuerligt utvärderas och att skolan systematiskt reagerar när elever/lärare inte når sina mål. Här räcker det inte med att alla ska få godkänt betyg; var och en ska få möjlighet att utvecklas inom de ämnen som man har extra talang och intresse för.
Utvecklingssamtalen är helt avgörande för att den individuella planeringen ska fungera. Kommunens skolpolitiker har ansvar för att det finns ett system som ger alla elever och föräldrar rätt till information inom alla ämnen.

Föräldrarna är den stora outnyttjade resursen, som skolorna kan och bör involvera mycket mer. Ett exempel på vad man kan göra är det försök med en lokal skolstyrelse som nu diskuteras på Mariefreds skola. Varje kommunal skola där föräldrar och personal så önskar bör ges samma frihet att profilera sig som de privata friskolorna.

De kommunala skolorna har de senaste åren drabbats mycket hårt av en kombination av förlust av elever till friskolor och urholkad elevpeng. Det nuvarande systemet slår direkt och stenhårt med sänkta intäkter, medan skolorna omöjligt kan justera sina kostnader lika snabbt. Det behövs ett mer verklighetsförankrat och flexibelt system för anslagen till skolorna!

Till syvende och sist så är den avgörande faktorn ändå pengarna. Det krävs helt enkelt att vi i den kommunala ekonomin prioriterar barnen.
Vår kommun har dragit ner alldeles för mycket på skolan, det började tidigare men har fortsatt alla fyra år denna mandatperiod - under olika majoritetsbeteckningar. Vilket är värt att minnas när man går till valurnan.

Det är skamligt att vår kommun som har så goda ekonomiska förutsättningar lägger mindre pengar på sina skolor än kommunernas genomsnitt. Effekten syns bland annat i de undermåliga resultaten på nationella prov och att alltför många elever inte får behörighet till gymnasiet. Det märks nu också i den svidande kritiken från Skolinspektionen.
Det går att vinna en del genom att utveckla skolornas styrning och rutiner, men det är inte en sann bild som ibland ges av att de kommunala skolorna saknar ambitioner. Tvärtom: engagemanget är stort hos de allra flesta rektorer och lärare. Det är inte där skon klämmer.
Man kommer inte ifrån att det kostar att avlöna personal.

Därför är det ett självklart krav från Mariefredspartiet att kommunens elevpeng höjs till riksgenomsnittet, minst.

För att vara exakt: vi kommer att driva - i en kommande majoritet - att lärartätheten återställs till 9 lärare per 100 elever.

Mvh
Dag Bremberg
Mariefredspartiet