Minns ni valet?

Två år har gått. Två år till nästa val. Halvtid. Tid för reflektion. Vad hände och varför?

Den allians (S, Fp, C) som tog över i Strängnäs kommun efter en slags kupp 2008 förlorade i valet 2010 sin majoritet. S och FP straffades riktigt hårt av väljarna, sannolikt beroende på bl. a. nedskärningar inom förskolor och skolor samt ett missnöje med toppstyrningen.
Men avgick de? Nej. Gjorde de någon självkritik? Nej. Gjorde de ens en analys av väljarnas dom? Nej, de bara utvidgade sin pakt med MP, som fick en heltidsavlönad kommunalrådsstol och svalde betet.

Hur gick det sen? Ett visst hopp hade jag om att kommunen till slut skulle få en miljöpolitik. T ex hade jag förväntat mig att MP-kommunalrådet skulle se till att återvinningen började bedrivas seriöst med målet att öka materialåtervinningen och minska sopberget. Tji.

Jag hade också förväntat mig att MP-representanterna skulle försvara Mälarens stränder och känsliga skogsområden. Knäpp tyst.
Minimikravet var att MP skulle stå för att skolor och förskolor ska få laga sin egen mat och slippa lastbilsfraktad mat från centralköket. Det blev tvärtom.
Just besvikelsen på de lokala MP-representanterna är det som vi - politiker i alla partier - diskuterat mest under dessa två år.

Sossarna är förstås också ett stort frågetecken. Vad i deras program har de sjösatt under dessa år? Löftet om högre lärartäthet dog direkt efter valet. Löftet om mer personal i äldreomsorgen känns lika tomt. Osv. Tyvärr gör också partipiskan att inga av de goda sossar som bryr sig tillåts öppna munnen.

Svaret på all kritik är: Vi i S kan inte styra som vi vill, vi sitter i en allians.
Liknande ursäkter har hörts även från FP och C.
Men om de går med på beslut som de inte gillar, vem är det då som gillar den politik som faktiskt förs? Vad blir det för riktning? Ingen alls, men kommunens budget innehåller ändå 1,5 miljarder kronor så mycket händer ju, oavsett om det är bra eller ej. Den kommunala supertankern tuffar på utan navigatör eller väderobservatör.
Kommunens kurs är otydlig och outtalad, men en tydlig konsekvens är att man nonchalerar skolbarnens behov, äldreomsorgens problem och klimatförändringarna.
 

Det är en kurs som innebär att allt mer pengar går till "satsningar" på lokaler, gatsten i rondeller, politikerkostnader och ersättning till utköpta chefer.

En politisk allians utan visioner och gemensamma mål lägger all kraft på att enbart hålla ihop, vilket ofta betyder "hålla klaffen".
Kapten Jens och de tre styrmännen njuter av sjöluften, medan skeppshantverkarna bygger en allt högre styrhytt. Babels torn?

 

Dag Bremberg

Ordf. Mariefredspartiet, ledamot av kommunfullmäktige