2005-09-17

 

 

 

Synpunkter på fördjupning av översiktsplanen för Mariefred – Läggesta (Samrådshandling 2005-05-04)

 

Mariefredspartiet

Gm Krister Olsson

 

Inledning

Undertecknad(e) har tagit del av samrådsförslaget till en fördjupning av Strängnäs kommuns översiktsplan för Mariefred-Läggesta. Behovet av en översiktlig planering i Mariefred är stort och det är glädjande att detta arbete nu har tagit fart. Översiktsplanen har en viktig uppgift att samordna och förankra förslag avseende allmänna intressen (som skola, trafik, stadsbild, kulturmiljö m.m.) och i förlängningen ge vägledning för hur enskilda (exploaterings)intressen ska hanteras i förhållande till det gemensamma bästa. Förväntningarna och kraven på fördjupningen av översiktsplanen är och bör vara högt ställda.

 

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan (och fördjupningar av denna) redovisa kommunens inställning till och avvägning mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut. Planen utgör underlag för upprättande av detaljplaner och områdesbestämmelser samt vid lovgivning, varvid avvägning mot enskilda intressen ska ske.

 

Det nu liggande samrådsförslaget uppvisar dessvärre brister i flera avseenden. Det gäller t.ex. en sammanblandning av allmänna och enskilda intressen och att vissa allmänna intressen behandlas kortfattat eller inte alls. Bristerna kommer till uttryck på tre sätt:

 

  1. Översiktsplaneringen som process, d.v.s. den process som har legat bakom framtagandet av planförslaget,
  2. Översiktplanen som produkt, d.v.s. översiktsplanen som rapport och redovisning av ställningstaganden och förslag till åtgärder.
  3. Översiktsplanens innehåll och konkreta förslag.

 

1. Översiktsplaneringen som process

Mariefredspartiet har vid flera tillfällen försökt bidra till och etablera en dialog med planeringsansvariga tjänstemän. T.ex. har vi bjudit in till öppna möten, men inte fått någon respons. En utvecklad dialog med boende och verksamheter i Mariefred, förutom de samrådsmöten som har hållits, hade ytterligare kunnat bidra positivt till planförslaget. Det kan konstateras att de synpunkter som lämnades vid det öppna huset i oktober 2004 ligger på en detaljnivå långt under den översiktliga planeringen. Det finns ett uttryck som säger att som man frågar får man svar. Det är en delikat uppgift i den översiktliga planeringen att lyfta olika frågor till en strukturell och strategisk nivå.

Ansvaret för detta ligger på planeringsansvariga, d.v.s. kommunens politiker och tjänstemän. Det framlagda planförslaget ger som vi ska se inte uttryck för en sådan ambition.

 

Det är en allmän erfarenhet att dialog med de berörda i tidiga skeden, innan konkreta förslag formuleras, är väsentligt för förankring och genomförande av planförslag. De lokala aktörerna (boende och verksamheter) besitter kunskaper och erfarenheter som är ett viktigt (och i detta fall uppenbarligen underskattat) underlag för planeringen och som inte kan inhämtas utan en öppen dialog. Tyvärr har intresset för att etablera en sådan dialog med boende och verksamheter i Mariefred i det närmaste varit obefintligt från planeringsansvariga i Strängnäs kommun, vilket också visar sig i det framlagda planförslaget.

 

Sammantaget innebär det sätt vilket processen hittills har genomförts att vi inte kan se hur de direkt och indirekt berördas synpunkter och intressen har tillvaratagits respektive har tillgodosetts i planförslaget.

 

2. Översiktplanen som produkt

Enligt PBL ska översiktsplanen redovisas på ett lättillgängligt sätt som inbjuder till ett brett deltagande i planeringen. Det nu framlagda samrådsförslaget har en ambition att uppfylla detta krav med många kartor och bilder, även om kartorna och bilderna i huvudsak redovisas utan kommentarer. (På vilket sätt är de historiska kartor som redovisas på sidan 25 förutsättningar för planeringen?)

 

En närmare läsning av översiktsplanens text visar på ett stort behov av förtydliganden av vad som faktiskt avses. Nedan redovisas några exempel på sådana brister.

 

Under rubriken ”Varför en fördjupning av översiktsplanen?” på sidan 9 i planförslaget kan följande läsas:

”Syftet med fördjupningar av översiktsplanen är att samla kunskap kring de olika frågorna och skapa förutsättningar för en samsyn och bättre samarbete samt att utifrån givna planeringsförutsättningar utarbeta riktlinjer för framtiden.”

 

Denna skrivning kan vid en hastig genomläsning framstå som både klok och vederhäftig, men vid en upprepad genomläsning infinner sig flera frågor som behöver förtydligas. Vad är det för en kunskap som ska samlas? Hur går det till? Och vilka frågor är det som avses? I stycket ovan citatet under samma rubrik nämns två områden som särskilt har gett anledning till fördjupningen av översiktsplanen – ”kulturreservatet och trafiken”. Är det frågorna? Hur är det med alla andra frågor – som skola, bostäder, arbete, fritid, daghem och mycket annat?

 

Den osäkerhet som uppstår kring syftet med denna fördjupning av översiktsplanen understryks ytterligare av att det är oklart om planförfattarna menar att planen är ”geografisk” eller ”tematisk”. Intrycket är att planförfattarna i skrivningen på sidan 9 menar att utgångspunkt för planen är tematisk, samtidigt som det på flera ställen i planförslaget framhålls behovet av ett helhetsperspektiv i planeringen. Ett sådant perspektiv pekar snarare på att planen bör vara geografiskt inriktad och omfatta alla relevanta frågor. (Tematiska planer inom de framhållna områdena kulturmiljö och trafik torde snarare benämnas Kulturmiljöplan respektive Trafikplan eller dylikt.) Huruvida planförslaget kan anses ha behandlat alla relevanta frågor återkommer vi till nedan.

 

I citatet ovan framhålls förutsättningar för en samsyn och samarbete som en del av syftet med fördjupningar av översiktsplanen. Vilka är det som ska nå en samsyn och vilka är det som ska samarbeta? Frågan gäller särskilt på vilket sätt boende och verksamheter i Mariefred ska delta i detta samarbete mot en samsyn. Som vi påpekat ovan anser vi att den förda planprocessen hittills inte givit något utrymme för direkt berörda i Mariefred att omfattas av en samsyn över planeringens inriktning.

 

Under rubriken ”Planeringsstrategier” på sidan 11 anges Plan- och byggnämndens övergripande målformulering för Samhällsbyggnadskontoret och därmed för den kommunala översiktliga planeringen. Hur detta mål om ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling uppfylls i och genom det lagda planförslaget framgår inte särskilt tydligt eller snarare inte alls. Målformuleringar av detta slag är i sig själva oklara eller diffusa och förutsätter förtydliganden i den konkreta planeringens överväganden. Vad lägger planförfattarna in i detta mål? Var och på vilket sätt följs detta upp eller återspeglas i planens förslag? Dessvärre verkar det inte finnas någon som helst koppling redovisad i planen mellan detta övergripande mål och de lagda förslagen.

 

Under samma rubrik kan följande läsas:

 

”I Strängnäs kommun talar vi om en integrerad helhetsplanering som innebär att en rad viktiga kriterier arkitektur och gestaltning, funktion och drift, trafik, miljö och grönstruktur, näringsliv och sysselsättning och ekonomisk bärkraft m.fl. vägs samman alla viktiga för en bra helhet.”

 

Bortsett från den slarvigt skrivna texten (som i sig gör den oklar) är den huvudsakliga frågan vad som egentligen avses med integrerad helhetsplanering. Vad är det som konkret ska integreras med vad? Hur går helhetsbedömningar till? Vilka är vi i den citerade texten? Omfattas boende i Mariefred (som är de som direkt berörs) av detta vi? Hur avser planförfattarna redovisa bedömningar mer konkret utan att bara hänvisa till att det just är helhetsbedömningar som antas bli legitimerade av att de görs av experter inom Samhällsbyggnadskontoret? Större krav på en argumentation för ställningstaganden måste ställas. Ett typiskt exempel finns på sidan 17 i planförslaget där det sägs att en eventuell ishall ”bedöms få ett bättre läge inom verksamhetsområdet vid Läggesta”. Varför då? Hur denna bedömning motiveras framgår inte.

 

Den otydlighet som kännetecknar det liggande planförslaget gör det till ett dåligt underlag för en mer detaljerad planering. Det stora tolkningsutrymme som finns inom ramen för planförslagets formuleringar ger helt enkelt ingen vägledning för hur avvägningar mot enskilda intressen ska göras i den detaljerade planeringen. Det betyder att översiktsplanen som produkt måste både språkligt förbättras och olika skrivningar tydliggöras, omarbetas och kompletteras i den fortsatta planprocessen. Inte minst måste syftet med planen klargöras.

 

3. Översiktsplanens innehåll

I takt med samhällsutvecklingen i stort förändras också översiktsplaneringen. I en tilltagande konkurrenssituation mellan olika städer har översiktplaneringen i de flesta städer förändrats från en traditionell markanvändningsplanering till en strategisk planering som visar på möjligheter och viljeinriktning för stadsutveckling.

Översiktsplanen har i många kommuner blivit ett forum för att visa på visioner om en önskvärd framtida utveckling. I detta arbete ställs livsmiljökvaliteter i fokus. Vilka kvaliteter finns i den egna staden? Hur kan dessa understrykas, utvecklas och förbättras? Vilka kvaliteter saknas eller behöver förstärkas? Det gäller natur, kultur, fritid och bebyggelse, men det gäller också basservice och annan infrastruktur som skola, trafikmiljö, äldreomsorg m.m.

 

Samrådsförslaget till en fördjupning av översiktsplan för Mariefred-Läggesta visar på en insikt om planeringens villkor idag, att det handlar om en strategisk planering inriktad mot attraktivitet. Men det bör då handla om långsiktig och robust attraktivitet som inte bara definieras av besökare och potentiella inflyttare. Sådan inriktning på planeringen måste kombineras med ett perspektiv som tydligare tar utgångspunkt i de behov och önskemål som redan boende i Mariefred har.

 

Frågan om attraktivitet måste ställas som en fråga om attraktivitet för vem? Planförslaget lever inte upp till detta med en alltför ensidig inriktning mot besökare och inflyttare. Den mycket kortfattade analys av nuläget som redovisas på sidan 10 kan inte uppfattas som en särskilt heltäckande analys. Med hänvisning till besökare och villaprisindex understryks den ensidiga inriktningen. Nulägesanalysen har karaktären av en utifrånanalys i vilken saknas en analys av de behov och önskemål som boende och verksamheter i Mariefred idag har.

 

Det kan vidare särskilt noteras att i nulägesanalysen hänvisas till kommande befolkningsprognoser, Vägverkets kommande fördjupade studie över Mariefred samt kompletterande miljöbedömningar (vad som nu avses med det?). Trots att dessa viktiga planeringsunderlag saknas har samrådsplanen resulterat i ett antal konkreta förslag till åtgärder (byggande). Det antyds i nulägesanalysen och sägs uttryckligen i planförslaget på sidan 14 att en trafiklösning med genomsilning av trafiken på flera gator är en lämplig lösning på trafiksituationen. Vägverkets senare studie visar dock på att denna lösning snarast inte kan betraktas som en lösning på i stort sett någonting.

 

Erfarenheter från andra håll i landet säger att en detaljerad planering som föregriper överväganden i en översiktlig planering bara resulterar i att de översiktliga övervägandena anpassas till och tillrättaläggs för de detaljerade planerna. Tanken med en översiktlig planering är naturligtvis att det ska vara tvärtom, d.v.s. att översiktliga överväganden ska ange en inriktning på de detaljerade planerna.

 

Trots en insikt och en ambition att inrikta planeringen mot att uppfylla efterfrågan på livsmiljökvaliteter har inte planförslaget lyckats leva upp till det. Planen har karaktären av en traditionell markanvändningsplan som i huvudsak behandlar frågan om var det kan byggas nya bostäder och kommersiella lokaler. Analys av kopplingen till befintliga miljöer och funktioner är svag. Hur påverkas t.ex. befintliga kommersiella funktioner i stadskärnan av förslaget till nya kommersiella lokaler vid nuvarande idrottsplatsen (Hammarängen)? Påståendet på sidan 16 att etablering av nya kommersiella verksamheter i detta läge på sikt ska stärka Nygatan, Munkhagsgatan och Långgatan som butiksstråk är minst sagt tveksamt. (Frågan är om det ens vore önskvärt. Snarare är det Storgatan som butiksstråk som ska stärkas, i princip från Grafikens hus mot Strandrestaurangen vid Mälaren.)

Mariefreds storlek idag och även med långtgående inflyttning och nybyggande torde knappast kunna ge ett tillräckligt underlag för att utveckla de tre gatorna till meningsfulla butiksstråk. Risken är snarare att butikstrukturen slås sönder och utarmas genom konkurrens mellan olika lägen där alla blir förlorare.

 

Som påpekas på flera ställen i planförslaget om behovet av en ”integrerad helhetsplanering” kan med viss förvåning noteras att särskilt viktiga frågeställningar som lyfts fram (sidan 11) begränsas till ”trafikfrågan” och ”Munkhagsgärdet”. Det sägs också att diskussionen gällande Mariefred de senaste åren till stor del har gällt dessa två frågor. Även om dessa frågor är viktiga saknas många frågor som är minst lika viktiga och minst lika omdiskuterade. Det gäller särskilt skolan, idrottsplatsen och f.d. Röda korset.

 

Ingen av dessa frågor behandlas seriöst eller om ens alls i planförslaget. Skolfrågan nämns bara kort på sidan 17, där det framhålls att Samhällsbyggnadskontoret hävdat att den bästa lösningen på skolfrågan var att bygga om och till den befintliga skolan. Ett arbete som för närvarande pågår. Det ska dock noteras att ett långtgående arbete genomfördes med detaljplanering och projektering av en ny skola i anslutning till nuvarande idrottsplatsen men att dessa planer övergavs i ett mycket sent skede. Den nu pågående ombyggnaden av skolan är uppenbart inte en långsiktig lösning på skolfrågan i Mariefred, framförallt inte om Mariefred ska växa kraftigt i framtiden. Det är med mycket stor förvåning som det kan noteras att skolfrågans långsiktiga lösning inte finns med i de överväganden som görs i samrådsförslaget. Det är ju en typisk fråga för översiktsplaneringen.

 

Överhuvudtaget verkar planförslaget vilja undvika många svåra och kontroversiella frågor. Det gäller främst f.d. Röda korsets framtid och Munkhagsgärdet (trots att det lyfts fram som en särskilt viktig frågeställning). Det är förvisso sant att dessa frågor inte ”ägs” av Strängnäs kommun utan är starkt beroende av inställningen hos tunga statliga intressen. Översiktsplanen skulle ändå kunna fungera som ett forum i vilken kommunen redovisar sin viljeinriktning och förtydligar vilken roll Gripsholm slott med tillhörande skyddsområde, liksom f.d. Röda korsets anläggning skulle kunna spela i en framtida utveckling av Mariefred, samtidigt som de statliga intressena tillgodoses. Strängnäs kommun skulle kunna visa på en betydligt offensivare hållning.

 

På samma sätt saknas utförliga diskussioner om vilken roll befintliga övriga miljöer och verksamheter kan spela i en framtida utveckling av Mariefred. Hur ska olika miljöer användas och utvecklas? Vilka verksamheter vore önskvärt att utveckla och förstärka i Mariefred? Vilken roll spelar kontakten med vattnet? Hur ska hamnen och strandpromenaden utvecklas? Dessa och många andra likartade frågor behandlas styvmoderligt eller inte alls i planförslaget.

 

När det gäller idrottsplatsen (IP) och dess framtida lokalisering ska först markeras att IP har en mycket viktig funktion som mötesplasts för många Mariefredsbor, såväl vuxna som ungdomar och barn. Hur frågan om IP behandlas är således en delikat uppgift. Dessvärre synes denna insikt inte finnas i resonemangen i förslaget till översiktsplan. En omlokalisering av IP till ett perifert läge kommer att ha stor betydelse för Mariefred i flera avseenden. Det centrala läget idag ger liv och rörelse åt staden genom de många aktiviteter och arrangemang som sker där. Läget ger god tillgänglighet där även de yngsta kan gå eller cykla till träningar och matcher. Ett perifert läge kommer sannolikt att innebära ett ökat trafikarbete, när föräldrar i större utsträckning blir tvungna att skjuts. Samtidigt försvinner en viktig mötesplats i centrala Mariefred. Diskussionen kring IP:s framtida lokalisering måste fördjupas betydligt innan beslut kan fattas om en eventuell omlokalisering.

 

I själva verket synes en omlokalisering av IP i första hand motiveras av ekonomiska skäl. Följande citat från sammanfattningen av planförslaget (sidan 6) och från sidan 11 kan bara tolkas som att omlokalisering av IP uteslutande motiveras av snäva ekonomiska motiv.

 

”Idrottsanläggningarna bör lokaliseras i mer perifert läge för att möjliggöra exploatering av centralt belägen mark.”

 

Markvärdet är högt står det i planförslaget. Det finns således ett starkt exploateringsintresse, som i praktiken är ett enskilt intresse. Låt vara att det är Strängnäs kommun som står för detta intresse, men det är då kommunen i egenskap av fastighetsägare och inte som företrädare av allmänna intressen.

 

På sidan 11 slås fast att kommunens markinnehav ska användas till strategisk stadsbyggnadsutveckling, där stadskärnan kompletteras och stärks genom bostäder och verksamheter. På det allmänna planet kan detta låta klokt, men i sitt konkreta uttryck på följande sida med sex olika förslag till bostadsutbyggnad blir det mer oklart. På vilket sätt dessa projekt bidrar till en strategisk stadsbyggnadsutveckling framgår inte. Istället kan noteras att fem av de sex projekten avser exploatering av kommunal mark. (Det sjätte avser ett långt gånget förslag om exploatering av Tredje backe som bl.a. Föräldraföreningen i Mariefred på goda grunder argumenterat emot i programsamrådet för detaljpanen.)

 

Sammantaget kan ifrågasättas huruvida det är allmänna intressen som diskuteras i det framlagda samrådsförslaget. Snarare tycks det vara Strängnäs kommun i egenskap av fastighetsägare som utnyttjar fördjupningen av översiktsplanen för att lägga fram sitt enskilda exploateringsintresse. Detta är en mycket stark kritik mot planförslaget – och är direkt motstridigt syftet med översiktsplanen enligt PBL som understryker att det är allmänna intressen som ska behandlas.

 

Slutsatsen av de resonemang som förts ovan är att det lagda planförslaget uppvisar sådana brister och tillkortakommanden att det måste arbetas om i grunden. Här finns möjlighet att på ett mycket bättre sätt inkludera medborgare, föreningar och verksamheter i Mariefred i arbetet. En långsiktig planering som framtagande av en översiktsplan innebär ger faktiskt skäl att skynda långsamt. De planer som görs upp idag kommer att ha stor inverkan under lång tid.

 

Avslutning

Avslutningsvis redovisar vi ett antal mer eller mindre konkreta frågor som måste diskuteras mer ingående i det fortsatta arbetet med en fördjupning av översiktsplanen:

 

 

 
 
Mariefredspartiet september 2005